Knegarn

Hur kommer det sig att större delen av fjortis eliten numera springer runt och är oranga i ansiktet?
Ni är överallt, sitter på bussen när jag åker till jobbet, kommer till jobbet, sitter på bussen när jag åker från jobbet, klagandes över att nån jävla Jonathan med sin goose jacka och fake rolex som Pappa fått gräva fram sitt Mastercard ur skärten för att betala, inte ringer er, ÄR DET SÅ JÄVLA KONSTIGT NÄR DU SPRINGER RUNT OCH SER UT SOM EN APELSIN I ANSIKTET?!

jesus fucking christ, sluta smeta på lager på lager med brun utan sol och se till att boka tid på ett Solarium istället eller invänta sommarn som vi andra för ingen tycker om er mer för att ni ska se ut som ni precis kommit hem ifrån Ibiza, inte för att ni lyckats med det ändå.

Väntar aldrig förlänge?
Jag är så jävla trött på det "ordspråket", varför ska jag behöva vänta längre för att det hägras någonting jag vill åt?
Varför kan jag inte bara få, eller ta det jag vill ha på en gång?
Hur länge tror ni jag är villig att vänta egentligen? Tillslut kanske jag tröttnar på att vänta, det jag ville åt kanske blir ointressant eftersom jag aldrig får tag på det.

Det kanske dyker upp något annat som gör att jag glömmer bort det jag ville åt från början, då har jag gått miste om att få uppleva det första, är det rättvist kanske?!
Jag tycker vi ändrar frasen till "Den som väntar på något gott väntar alltid i onödan"
För alla vet ju känslan av att invänta något man hemskt gärna vill åt, oavsett vad detta må vara och jag tror alla kan instämma med att dem hellre skulle slippa vänta och bara roffa åt sig godheten.

I vissa fall är det inget man kan göra åt saken, man blir tvungen att vänta pågrund av andra människors ineffektivitet, vilket jag gärna skulle ta upp också men känns som om nuvarande ämne skulle hamna i skymundan och det vill jag inte.

Den som väntar på något gott väntar alltid förlänge, mhm, frågan är bara varför? Vem fan myntade detta ordspråk?
Varför nöjde sig denna man/kvinna med att bara sitta still och invänta det dem nu ville åt, vem gynnade det att ni satt och väntade? Visst vissa kan påstå att det man vill åt blir sötare när man väll får det, att man gått runt och bara tänkt på det man vill åt så länge att när man får det så blir man helt vannsinigt lycklig och uppnår nirvana eller nått sånt trams, men jag skulle vilja hävda motsatsen!

Om du går runt och inväntar detta söta, underbart roliga, otroligt enastående whatever så byggs med största sannolikhet alldeles för stora förhoppningar upp om hur det kommer vara när du får tag i det du önskar, det blir hypat som in i helvete och när du väll får tag i det så inser du att det inte var så bra som du gått runt och trott, allt du tänkt och inbillat dig medans du väntat stämmde inte in, så nu har du väntat veckor, månader kanske år på något som inte alls levde upp till dina förväntningar, tid dåligt spenderad? jag tycker det.

Hade du inte hellre fått det du önskade på engång då? Du hade förmodligen inte hunnit bygga upp en fantasi saga om hur bra det kommer vara när du väll får det och du hade sluppit vänta förgäves.

Think about it, i already did.